Jultider

Jul är en högtid som frossar i våld:

1. Utbytet av julklappar infogar familjekärleken i den generella ekonomin som är våldets ekonomi. 

2. Vi fäller unga träd.

3. Tusentals djur slaktas. 

4. Vi gläds åt Frälsaren som vi vet kommer att dö. 

Förutom punkterna ovan är allting frid, fröjd och kärlek. 

Kött och aggressivitet

Så länge djuren är med i konsumptionsomloppet - i den mest arkaiska betydelsen som innebär deras förtäring - kommer människan att vara aggressiv (aggressiviteten är en förskjutning av eget ansvar som anklagar den andre; syndabocken, utlänningen…) 

Kött och mord

Det intressanta i njutningens obscena ekonomi är att det inte är moralen men status på det dödade som avgör moralsik fasa - människa kan bli ersatt med djur… (Abrahams offer av Isak i Bibeln - som är utfärdat som en befallning från Gud slutar med att en get offras…). Det är någonting med att döda djur som ersätter och fördöljer just den njutning mord framkallar i människan. Skuldfri av att döda djur som inte är människor men njutningen består - av att äta kött. Syndabocken, i betydelsen djuret, som blir dödat istället för människan är bäraren av symptomet, det vill säga människans fundamentala förnekande av viljan att döda… Att döda djur, särskilt på det industrialiserade sättet som vi gör idag, är därför ingenting annat än en legalisering av människans sanna önskan till självförgörelse - den mysteriösa dödsdriften som Freud en gång i tiden blottade men som är så obehaglig att tänka sig som en del av den mänskliga naturen för att den ligger oss närmast, ja, definierar oss. Hur många verbala mord gör vi inte varje dag? Hur många dödsönskningar uttalar vi inte? Ånej, mord på det bestialiska sätt händer endast i historien, säger vi förnekandes… Det kan vi trösta oss med medan tonvis med blod spills idag för att vi skall hålla vår mänsklighetsillusion vid liv….

The Lessons of Sigurd der Kreuzritter by Teater Institutet

1.

Bortom narrativ, representation och analys framemot kroppen som talar till kroppen som lyssnar, vad händer? Det omedvetna är strukturerat som fascism. Fascism som det historiska telos frambringat för att vara Anden: kulturen, traditionen, nationen, folket....

I allt vi gör är vi formade av den underliggande förnekelsen som iklär sig hemtrevnad. Men en förskjutning avslöjar hur hemsk denna hemtrevnad är. Från isolation och fångenskap i neurotiskt bevakande av den egna narcissismen – så kallade profiler – är vägen till befrielse: att skjuta ut sig i verkligheten, en verklighet som är rå och oförmedlad; en sådan verklighet är a priori.

Tragedin är att den trevliga människan är den omedvetne fascisten, var och en, vilken som helst du känner. Alla med ett mänskligt ansikte. Tragedins status idag är avsaknaden av medvetenhet om människans tragiska natur, den Tragedi som Nietzsche har saknat; medvetenheten och reflektionen över människans villkor: människan är pervers, galen, våldsam, destruktiv - i kärlek och godhet också, som är sublimerade perversioner och därför aldrig rena i sig själv. Dialektiken är inte en process av upphävande men medräknande. Allt hänger med. En värld att ses bortom gott och ont, det ena och den andre/a, bortom division och opposition.

We are all in the same shit. Not the single one is not. And this is a good beginning.

2.

Kombinationen av individens bevakning av sin egen narcissism och en politik som annullerar värdet av ett engagemang skapar frustrerade individer som i detta vakuum där politisk tanke inte har en verkan utanför den etablerade strukturen rekapitulerar det rejäla värdet av tanke och handling på ett sätt som endast kan uttryckas som terrorhandling, sedan handlandet har förskjutits till logiken av kompensatoriska gester motiverade av politisk korrekthet, som är en annan term för det icke-existerande politiska samtalet.

När det mest grundläggande mänskliga behovet att bli hörd och sedd blir totalt övertaget av en kommunikationsstruktur istället för direkt kommunikation är varje röst och varje utsikt som utspelas i det omedelbara och av kommunikationsstrukturen icke förmedlade rummet, som är det rejäla rummet mellan individers kroppar, en skräckinjagande och inträngande, våldsam handling.

Rasism och främlingsfientlighet bygger på en bild och aldrig på ett rejält möte med den antaget andre. Multikultiralism har i likhet med exotism bidragit till bilder av kulturer som rent singulära företeelser utan historisk samhörighet, vilket tvingar kulturen att skapa en image av sig själv gentemot en antaget annan kultur.

….

institutet.eu

http://vimeo.com/72503013

Share

What is sharing? The function automatically reaching out. This is a conformist idea of sharing.

Sharing is giving. You cannot give what you don't have. To share is to create.

Theses on Love

() Love is a supplement to the boring animal copulation, a rather exciting and kinky idea that the act of copulation is in accord with the cosmos, it makes us divine. (George Bataille’s L’anus solaire is particularly interesting from this point of view.)

() Love is a kind of technology of the soul, not without esoteric implications, for example in

Plato. Eventually the idea of love was finally abducted form dizzy Platonist mystics by Christianity. Under the trademark of the cross love is distributed worldwide as an original product of Christian universalism. Precisely as God’s love is unconditional, Christian love was given without demand and sometimes it was also imposed against the will. This is the main principle behind the creation of the demand, by making it indispensible. Or to put it with Lacan: love is to give what you don’t have – to which Zizek ad: to someone who doesn’t want it. Also the fact that the product of love – which is not children, but simply love coming from God (and mysteriously desired by human beings) – is outpoured from its absolute divine and everlasting source (God) makes love the best product ever. You have zero costs for the product, which for that matter is produced ex nihilo and ad infinitum.

() In the course of inventions from the stone axe to the airplane another significant invention is love. Precisely as the wheel or electricity love contributes to our conformity and satisfaction. Thus, love is a bound emerging from satisfaction and conformity in life. Yet the idea of love thus depends on the definition and the means by which the satisfaction and conformity are achieved. Hence, the failure to complete these definitions in life results in the lack of love. And the failure (which is called sin) to live up to the ideal of love becomes the condition of violence. Without love the human being is stripped down to its survival instincts.

() Love, as long its ideal encapsulate the ideology of being possessed and possessing, which is a relation based on the balance of human instincts such as aggressivity, may not remain the highest ideal of the good life. As any other ideal even love can be adjusted or subverted.

() If you do not have love, what have you? 

God so to speak

Language is the vehicle of communication and the medium of representation, a chain of signification; it does not amount to knowledge of the world as such. The signifier does not signify the signified. Our knowledge of the world comes through experience. Consequently, the knowledge of God is a matter of experience. Existing or not, God always persists as a signifier at the level of discourse. God exist, or in negative sense, God does not exist. By fitting God on either side of existence or non-existence one merely exercise the onto-theological language game, thus ultimately failing to account for the divine experience, of God’s absence or God’s love or otherwise.