söndag 13 juli 2014

Välgörenhetens perversa logik

I kön till kassan i mataffären. Min tur. En person tränger sig vänligt förbi och hälsar kassören med en nickning. “Ska bara...” Jag betalar och plockar varor. Personen, en äldre och sliten figur, visar ett pantkvitto. “Du har gett pengarna till välgörenhet.” säger kassören. Personen fattar inte. “You gave it.” sager kassörens kollega. Personen förvirrad pekar bakom sig på pantstationen....

I denna mataffär kan man köpa många ekologiska varor. Man kan panta och skänka pant till välgörenhet.

Man pantar inte för att tjäna på det.

Det regnar. Jag går hem med min ekologiska matkasse och tänker på panthögen hemma. Den får gå till välgörenhet.

Pantamera.


För en annan gäller det att sätta sig och låta välgörenhetens givmildhet klirra in i handen. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar